
Atoklimpen – Skalmodal
En höjdartur, 10-12 augusti 2020
550 fallhöjdsmeter rätt upp i himlen, vad över bäckar, gränsmarkeringar, kamvandring, bäckraviner, blomsterängar, en stuga om man vill bo inne och ledrösen men ingen stig. Lägger man sedan till fantastiska vyer. Snudd på fjordlandskap och magiska tältplatser. En vandringsled på över 1000 meters höjd, (ca 1200). Klart vatten överallt och en massa mygg. En stuga full med namn i gästboken från vandrare som går gröna bandet. Vackraste leden som just nu kräver erfarenhet innan den nya ”Södra Lapplandsleden” blir klar. Vandringen avslutas med stiglöst spankulerande på en fjällrygg i en halvmil! En fjällrygg med branta stup på bägge sidorna. Atoklimpen till Skalmodal. Denna vandring kommer bli mångas favorit. God tur!
Dikanäsvägen-Klitvallen-Södra Matsdal
Ungefär 18 kilometer dagstur.
3 oktober 2020
Det blev en oktoberdag. En vandring då dimman låg nere i granskogen och världen runt om försvinner. Sikten är några hundra meter och stigen med alla spänger och nymålade rösen blir tryggheten att hålla sig till. Allt blir vackert med gula färger som håller på att övergå till brunt.
Jag gillar när dagsturen blir en rundtur. En bil och två cyklar hade kunnat funka fint. Men nu blev det två bilar istället parkerade sex kilometer från varandra. Lättvandrad tur fram till Klitvallen med sina gamla kåtor. Vistet är slitet och nergånget. Även det som restaurerades en gång för att hålla för besökare. Jag önskar att det vore lite information på platsen, någon skylt. Men samtidigt är jag i alla fall tacksam för att vandringsrösen är nymålade och spängerna är fräscha på leden mellan Dikanäsvägen och Grönfjäll. Efter lunchfika vid en eldstad utan eld tog vi leden tillbaka mot Södra Matsdal. Även den nymålad men gamla uppruttnande spänger. Tillbaka upp på kalfjället och in i dimman. Vi kan bara tänka oss den fantastiska utsikten som är där då sikten är bra. En dagstur på arton kilometer. Lättvandrad och fint, även i dimma.